IBIS är Ivanhoe, och Ivanhoe kan inte laga mat. Frukosten tar vi på McDonalds. Av 13 olika frukostalternativ fanns egentligen bara 1 på menyn, så det blev eggmcmuffin till alla. Gott! Vi bestämmer oss för att dra till Bretagne, tar max 4 timmar. Vid lunchen skall vi ringa och boka boende - vi har en Lonely Planet med lite tips. Önn önn säger bilen, och så är det dags för lunch. Mamma matar Olle, pappa kan lite franska och ringer runt till alla Lonely Planet-ställen. Alla är fortfarande fullbokade. Tydligen är det ledigt imorrn också? Pappa, Olle och Jilly tar en promenad, Ella kollar airbnb - messar 15 ställen och frågar om det är OK med en liten söt svart hund. Önn önn säger bilen igen, och vi drar till St Malo med 5 MB kvar på surfkontot.
Vi får napp på vägen, Patrick och Armele tar emot oss! Kostar 1000 spänn, men vi får ett eget hus. Taget! Promendaen i St Malo var väldigt härlig för alla, och St Malo var fint på många sätt, fast lite sådär turiströtet som det gärna blir, med helt onödiga affärer som säljer skit, grälla banderoller och dåliga restauranger. Vi fick iallafall varsin galette innan vi drog till natthärbärget.
Väl framme möts vi av höns som pickar och Patrick, som inte riktigt var beredd på att vi hade Jilly med oss. Konstigt, det var ju just det vi frågade? Kanske inte franskarna är så bra på engelska kanske? Vi lovade att vara väldigt rädda om det nylagda parkettgolvet och fick bo här. Patrick är inte bara orolig för sitt golv, han är också bäde seglare, söt och snäll. Hans trädgård är 7000 kvadratmeter stor med egen stig ner till havet. Fantastiskt vackert.
Hemma hos Patrick och Ameli strax utanför San Malo
Fantastisk trädgård hade dom, Bretagne var himlans frodigt. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar